Den 30 augusti 1933 bildades Sätra-Vrenninge Jaktsällskap bestående av Öster Vrenninge byamäns samt Alfred Liljegrens marker i Öster Vrenninge och Väster Vrenninge 1:5, totalt 2700 tunnland. Evert Larsson valdes till föreningens förste ordförande. Bildandet saluterades med ett fyrfaldigt leve.
Enligt protokollsbokens årsberättelse för år 1938 står att läsa i en återblick följande motiv för att bilda ett jaktsällskap: ”Genom att arrendera ett sammanhängande område avsågs att genom jaktvårdsåtgärder och kontroll öka den ”fanua” som eventuellt fanns kvar efter de jaktmetoder som förut förekommit inom berörda områden.”
Ett ofta förekommande påpekande i skrifterna är behovet av bevakningspersonal för att förhindra tjuvjakt. Härvid kan citeras följande att: ”Bevakningspersonal vid ett tillfälle uppbringat fyra stycken skyttar som överskridit rågången och befann sig vid Kushagens arrendeboställe. Görande vår plikt, anmodades de att avlägsna sig från förbjudna marker, varvid de invände ”är dessa marker avlysta?” vilket vi bekräftade, varvid de framhöll att ”de var ute i lovligt ärende för att köpa kaffe”. Omtalande att detta ej var tillräckligt motiv för ett överskridande på annans jaktområde då en verklig jägare medför kaffe i termosflaska” lät vi det vara bra för denna gång”. Första årets omsättning: 295 kronor och 71 öre.
Under 1934 iakttogs de första rådjuren på markerna och 1938 förbjuds jakt på rapphöns.
Vad beträffar viltvårdsåtgärder kan nämnas att redan 1934 inköptes fasanägg. Kycklingarna utsattes i Sätra. 1935 köptes fullstora fasaner som utplanterades kring Sisjön. Året därpå inköptes harungar från Finland!
Vid sammanträde den 3:e juli 1938 som det står ”likviderades” gamla föreningen och en ny bidades benämnd: Öster Vrenninge – Vefde jaktvårdsförening, vilken länsstyrelsen genom resolution den 6 maj 1939 fastställde att gälla från 1:a januari 1939. Den nya föreningen kom att bestå av samtliga marker inom Öster Vrenninge, Vevde, Asplund, Bennerstigen, Haga, Lövtorpet och Källsvedet, totalt 2452 ha. 1939 beslutades att föreningen skall söka anslutning till länets jaktvårdsförening.
Av någon anledning tycks även fiskefrågor berört jaktvårdsföreningen. Det framgår bl.a. från protokoll 1939 att kräftfiske inom föreningens marker var förbjudet. Vidare anslogs 1946 100 kronor för inköp av fiskyngel till Sisjön samtidigt som allt fiske avlystes i sjön.
En liten påminnelse om de kärva krigsvintrarna belyser anteckningar från februari 1940, då utlyst möte skulle hållas i Vevde, men måste avlysas då endast ett fåtal av medlemmarna kunde komma p.g.a. ett intensivt yrväder. Istället fick aftonen, som det står, karaktären av en angenäm pratstund och sedan värdfolket bjudit på kaffe begav man sig hemåt, nu ej i snöyra, utan i ett månbelyst nordiskt vinterlandskap.
Vid 1942 års älgjakt var den på vars mark älg hade fällts tvungen att bidraga med 10 kuponger (ransoneringskuponger) till laget, varefter han fick välja valfri framdel. Priset på köttet bestämdes till 2 kronor per kilo + 3½ kupong.
Dock synes tillgången på vilt varit god under krigsåren. 1944 rapporteras att man fällt: 3 älgar, 135 skogsharar, 12 fältharar, 5 tjädertuppar, 13 orrtuppar, 50 änder, 12 morkullor, 30 skogsduvor, 14 rävar, 2 grävlingar, 1 duvhök, 30 skator och 26 kråkor. Även 1945 uppvisar liknande siffror.
Av protokoll från 1941 framgår att: ”det från sekreteraren i länets jaktvårdsförening anlänt en skrivelse med anmodan att tillsätta 2 jaktuppsyningsmän och för dem anhålla om polismans befogenheter”. 1943 beslutas att utdela 50 kronor ”till den som kan föra i bevis att olaga jakt förekommer inom området”.
Sammanhållningen i föreningen under dessa år uttrycks i ord som: ”Den bästa tänkbara”.
1946 beslutas att anordna en jaktstig och då inbjuda föreningarna från Haraker och Väster Färnebo. Än idag anordnas jaktstig, dock endast inom föreningen. Evert Larsson, en av initiativtagarna till bildandet av föreningen 1933, var föreningens ordförande fram till 1952, då han avgick efter en schism. Dock valdes Evert Larsson åter till ordförande 1954, och satt sedan i styrelsen till sin död 1964.
Den nu allt vanligare förekomsten av älgskötselområden är ingen nyhet i vår förening. Redan 1954 framlades förslag att ha gemensamma regler vid älgjakten. Efter samråd med föreningarna i Öster och Väster Vrenninge, Holmbo, Gussjö, Näs inom Fläckebo samt Harakers Norra jaktvårdsområde, bestämdes att vid 1955 års älgjakt fridlysa ko med kalv.
1994 erhöll föreningen Svenska Jägareförbundets diplom och premie ur Wallenbergska fonden för värdefulla insatser.
Kring sekelskiftet uppförde föreningens medlemmar ett nytt modernt slakthus med kylanläggning, som på ett väsentligt sätt förbättrat möjligheterna ta hand om det fällda viltet.
2004 iakttogs de första vildsvinen och jaktåret 2009-2010 fälldes de första vildsvinen på markerna.
Plitare!
Esbjörn Werner
Ordföranden
Evert Larsson 1933-1952, 1954-?
?
Runar Eriksson ?-?
Folke Johansson ?-?
Esbjörn Werner 1985-2013
Mats Eriksson 2013-
Jaktledare älgjakten
?
Runar Eriksson 1968-1979
Christer Eriksson 1985-2019
Gustaf Eriksson 2020-